Så används vinsten

En av de vanligaste frågor vi får, och som ofta dyker upp i debatten är ”vad använder ni vinsten till?”. I AcadeMedias fall används vinsten främst till två saker, den ena är att bygga en ekonomisk buffert som gör att våra verksamheter kan stå stadigt även i tuffare tider, och den andra är investeringar.

Att ha en ekonomisk buffert anser vi att vi är skyldiga alla som valt oss. Föräldrar, elever och vuxenstuderande ska vara trygga med att deras förskola, skola eller vuxenutbildningsenhet kan hantera tillfälliga ekonomiska nedgångar, som exempelvis kan bero på sviktande barn- och elevunderlag. En ekonomisk buffert handlar med andra ord om långsiktighet och stabilitet.

Den som vill veta mer om våra investeringar, alltså hur vi använder den vinst som inte blir till en buffert för framtiden, kan se det i vår årsredovisning. Men det finns ett par saker man bör tänka på när man tolkar siffrorna. I ett tjänsteföretag som AcadeMedia är investeringar inte alltid lika tydliga och konkreta som i exempelvis industriföretag. Vi har inga fabriker, fordon eller avancerade maskiner. Vi har däremot över 12 500 medarbetare som utgör vår viktigaste resurs – att investera i dem är att utveckla företaget.

Dessa investeringar i våra medarbetare är dock inte helt enkla att se i årsredovisningen. Det beror på att när man pratar om investeringar ur ett traditionellt redovisningsperspektiv ser man dem under tillgångar, som lite förenklat är sådant man kan sälja. Om vi jämför med ett tryckeri så syns deras investering i en ny digital tryckmaskin bland tillgångarna i redovisningen, däremot syns varken deras, eller våra, så kallade ”mjuka” investeringar i exempelvis kompetensutveckling för medarbetare. AcadeMedia har mycket få ”hårda” investeringar.

Frågan om mjuka och hårda investeringar är central i relation till Ilmar Reepalus välfärdsutredning, även om det är andra begrepp som används i den. Det vinsttak som utredningen föreslår är formulerad som en maximal ”ränta” på gjorda hårda investeringar (bokförda tillgångar), det som Ilmar Reepalu kallar för ”operativt kapital”. Företag i välfärdssektorn, som AcadeMedia, är generellt tjänsteföretag med små bokförda tillgångar, och om Reepalus förslag mot förmodan skulle bli verklighet innebär det i praktiken ett vinstförbud. Detta skulle omöjliggöra för AcadeMedia att bygga den ekonomiska buffert som vi tycker är ansvarsfullt gentemot våra barn, elever och deltagare.

AcadeMedia har desto fler ”mjuka” investeringar, alltså investeringar i våra medarbetare, ibland kallat humankapitalet. Interna utbildningar, olika former av kompetensutveckling, ledarskapsprogram och andra satsningar som görs för att stärka våra medarbetares färdigheter och kompetenser räknas in här. Dessa tar välfärdsutredningens förslag ingen hänsyn till.

De ”mjuka” investeringarna blir inte till tillgångar i årsredovisningen, som tryckeriets nya digitala tryckmaskin blir, eller som AcadeMedias skolbyggnader skulle ha blivit om vi ägde dem istället för att hyra dem som vi gör idag. De ”mjuka” investeringarna hamnar istället som kostnader i vår resultaträkning. Enligt redovisningsnorm har dessa ”mjuka” investeringar nämligen inget varaktigt värde, men för oss bidrar de i allra högsta grad till att utveckla AcadeMedia som företag. Det är våra medarbetare som skapar kvalitet i våra verksamheter och det är våra medarbetare som skapar det varaktiga värdet.

Sedan 2012 har AcadeMedia årligen satsat mellan 110 och 150 miljoner inom olika utvecklingsområden, utöver de ”hårda” investeringar som exempelvis görs i samband med att nya skolor startas.

Innehållsansvarig

Uppdaterad