Skolpengen – så funkar den

Jonas Nordström, chefsjurist på AcadeMedia, svarar på frågor om hur skolpengen fungerar och hur den fördelas. 

Vad är skolpeng?

– I slutet av varje år bestämmer kommunerna hur mycket pengar de ska lägga på utbildning för sina barn och elever, man lägger helt enkelt en budget. I budgeten framgår hur stor summa det blir per elev. Den summan bildar också den skolpeng som friskolor får i ekonomisk ersättning för de elever som valt en friskola. Skolpengen betalas ut månadsvis till friskolorna, varje elev får med sig sin skolpeng.

Kan skolpengen ändras under året?

– Kommunerna bestämmer skolpengen utifrån sin budget för de egna skolorna. Det finns dock inget krav på att kommunerna följer upp budgeten, om de lägger till pengar under året ökar ju summan per elev. De elever som går på friskolor ska då också få en högre skolpeng, den kommer i efterhand. Det ska råda lika ekonomiska villkor mellan kommunala och fristående förskolor och skolor. Varje barn och elev ska få med sig samma resurser, oavsett vilken förskola eller skola de väljer.

Varför inte bara ge skolan en klumpsumma?

– Syftet med skolpeng var att skapa lika ekonomiska villkor mellan kommunala och fristående förskolor och skolor. Och varför är det viktigt då kan man fråga sig? Politiskt har man velat att det ska finnas valfrihet vad gäller förskola och skola. Man ska kunna välja vilken skola man vill gå i, oavsett om skolan drivs i kommunal eller privat regi. Utbildning ska alltså inte vara en kostnadsfråga för den enskilda familjen.

Själva poängen med skolpengen är just att det är eleven som styr vart resurserna går, det är alltså inte en tjänsteman på en förvaltning någonstans.

Hur stor är skolpengen?

– Storleken på skolpengen beror på kommunernas budget och varierar i storlek från kommun till kommun. Det finns stora variationer i storlek på skolpengen, som bland annat beror på hur kommunen lägger sin budget, hur den beräknar sin skolpeng, hur många elever kommunen har i sina verksamheter samt vad de har för resursfördelningsmodeller. Att skolpengen varierar mycket, och att den beräknas olika, är ett bekymmer eftersom det skapas orättvisor över landet, kommunerna värderar utbildning olika.

Spelar det alltså roll var i landet eleven bor?

– Ja, på det sätt att skolpengen varierar från kommun till kommun. De olika kommunerna väljer att satsa olika mycket pengar på utbildning, vilket får konsekvenser för skolpengen.

Varför ska friskolor ha lika stor skolpeng, när de inte har lika mycket ansvar?

– Här är det viktigt att vara tydlig med vad skolpeng är. Skolpengen ska omfatta ersättning för kostnader som är kopplade till ”driften” av utbildningsverksamhet, alltså det som händer på skolan varje dag.

När det gäller de kostnader som skolpengen ska ersätta ser ansvaret likadant ut, oavsett om det handlar om en kommunal eller fristående skola. Ersättningen för detta ska då också vara densamma. Vi får inte heller idag någon ersättning för ansvar och uppgifter som enbart kommunerna har, vilket är helt rimligt. Kommunens kostnader för skolskjuts och skolpliktsbevakning är exempel på uppgifter som bara kommunerna har. Denna typ av ersättning är redan idag borträknad från skolpengen.

 Finns det någon kostnad som inte ingår?

– Ersättning för administrationskostnader sker i dagsläget bara enligt schablon om tre procent. Här anser vi att ersättning för kommunernas faktiska administrationskostnader, som ofta långt överstiger tre procent är mer rimlig.

Fakta

Skolpengen består av sju delar.

Undervisning. Avser kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

Lärverktyg. Avser kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,

Elevhälsa. Avser kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,

Måltider. Avser kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,

Administration. Avser administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet.

Mervärdesskatt. Avser ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp).

Lokalkostnader. Avser kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

Innehållsansvarig

Uppdaterad